Yosemite - Glacier Point

Onsdag 2010-07-21
Igår tog vi en lugn bad- och soldag vid Bass Lake sjön, det var varmt och skönt men tyvärr tappade vi koll på tiden och var ute alldeles för länge i solen och var rejält solbrända båda två när vi kom hem på kvällen trots att vi hade smort in oss med SPF 45. Alltså smorde vi idag in oss extra ordentligt innan det bar av upp mot svala Glacier Point, en högt belägen utsiktspunkt ovanför Yosemite Valley dit man bara kan komma på sommaren eftersom vägen är igensnöad från november till maj eller juni.

Vi började med en mysig hike genom skogen ut till Taft Point, en mycket häftig utsiktsplats med branta stup och läcker utsikt över El Capitan, Cathedral Spires och både Upper & Lower Yosemite Falls. När man närmade sig Taft Point fick man vara extra försiktig för rätt var det var stod man framför en klippskreva som stupade hundratals meter rakt ner. Det finns ett flertal sådana skrevor vid Taft Point, där vissa av dem går ända ner till dalgången en kilometer ner och har gått från att vara nålstunna sprickor till att nu vara uppåt en meter breda.

En smidig sak vi börjat med på denna hiking semester är att spänna fast våra nya smidiga vattenflaskor med en karbinhake i byxhällan så man lätt kommer åt vattnet utan att behöva ha vattenflaska i fickan. Perfekt hikingväder betyder också perfekt fotoväder, vilket gjorde att vi tog så mycket kort att vad som skulle vara en tvåtimmars vandring säkert tog fyra :)

Nästa stopp blev vid Washburn Point, nästan framme vid Glacier Point, där vi såg ett par nyfikna små ekorrar som skuttade mellan bilarna på parkeringen. De var dock såklart inte anledningen att vi stannade till här, utan detta är en utsiktsplats där man kan se både Nevada och Vernal Falls och även Illiouette Fall.

Uppe vid Glacier Point ska man kunna få en häftig röd solnedång över Half Dome, och i väntan på att solen skulle gå ner gick vi runt området och tog lite kort. Detta resulterade tyvärr i att det blev Björns tur att vara olycksfågel, han ramlade baklänges in i en eldstad när han skulle ta kort, så vi fick tillbringa ett par timmar med att rengöra sår och kameror från sot innan vi kunde gå tillbaka och titta på solnedgången, som tur var hade kamerorna klarat sig oskadda.

Det var inte vår kväll för när vi skulle köra tillbaka till resorten höll vägarbetet på för fullt och de höll vägen avstängd i nästan en timme(!). När vägen äntligen öppnade fick vi köra ca 10mph på knögglig grusväg nästan ända fram till Mariposa Grove. Väl hemma på resorten grillade vi en köttbit innan vi stupade isäng utan att ha hunnit packa inför morgondagens hemresa.